Så fin han är...

...min älskade Gösta! Han har blivit så mörk i ansiktet, pälsen har börjat växa ut där, och han har inga sår i alla veck längre. Den nya medicinen har verkligen gjort nytta, och jag är så oerhört glad för det. Medveten om att det är lång tid kvar innan han kan friskförklaras från sitt demodex, men jag vågar nu tro på att det är fullt möjligt. På tisdag är det dags för ett nytt veterinärbesök, undrar om veterinären Jonna känner igen Gösta sedan hon såg honom sist, innan han fick den nya medicinen? :)
Men det gör hon nog...för han är samma snälla, sociala, lugna och stabila hund som då!
Inga-Lill, Gösta, och jag tog en promenad - i strålande solsken och ett par minusgrader -  till kyrkogården idag på förmiddagen. Vi var ute i drygt en timma!
Haft sms-kontakt med nyopererade Lotta idag. Hon verkar trött (inte konstigt alls!) men vid gott mod, vilket glädjer mej! Hon har varit uppe och gått med hjälp av en gå-stol och det hade gått bra. Hon hade också ätit av sjukhusmaten några gånger under dagen och hon tyckte att det smakade gott! Det låter bra...